Kylanläggningar hittar man i dag nästan överallt. När de slutar fungera blir det bråttom för kylfirman, som står för servicen och underhållet. 

Om kylfirman dessutom är certifierad kan de även utföra läckagekontroller. Mindre känd är kanske besiktningen enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift.

Besiktningen enligt Arbetsmiljöverket utförs enligt AFS 2005:3. Det innebär kontroll av ”tryckbärande anordning” och detta fokuserar på arbetsmiljön för att skydda tredje man mot till exempel explosion och utsläpp av farliga gaser. Besiktning enligt AFS 2005:3 utförs på anläggningar med ”farligt medium” varje år (exempelvis ammoniak och propan). Övriga anläggningar kontrolleras vartannat år. Varje objekt har en förfallomånad som kommer från installationsbesiktningen. Den återkommande besiktningen får man då göra sex månader före eller fem månader efter förfallomånaden. Roland Lehtonen är besiktningsingenjör på FORCE Technology med cirka tio års erfarenhet av kylanläggningar. Det börjar med att han meddelar servicefirman (och eventuellt anläggningsägaren) att det är dags för återkommande besiktning. Roland och kylmontören bestämmer träff. Med sig har han ett underlag från sitt besiktningsregister, till exempel tidigare besiktningsprotokoll. Han har med sig en gasflaska, utrustning för att prova säkerhetsventiler (manometer, regulator och ett sortiment av anslutningar för att passa olika system) i två lådor, ficklampa och verktyg.

Med finns också märkningsutrustning (brickor och stansar, plomberingstråd, plomb, plomberingstång). Tången har ett årsmärke och företagslogo som ger avtryck i plomben.

Anledningen till plomben är att ingen obehörig ska kunna justera säkerhetsventilen. På plats i en livsmedelsbutik kommer butiksägaren och låser upp och kylteknikern är redan där. Roland och anläggningsägaren känner varandra väl, de pratar ofta med varandra på grund av jour och utryckningar. Det händer att anläggningsägaren inte alltid vet skillnaden på den kontroll som serviceteknikern utför och besiktningsmannens kontroll enligt AFS 2005:3. Det måste ofta förklaras att en säkerhetsbesiktning inte är samma sak som serviceteknikerns läckagekontroll.

Anläggningen är för det mesta i drift vid besiktningen. Först görs en identifikation och kontroll av att objektets märkning överensstämmer med underlaget. En okulärbesiktning utförs. Roland kontrollerar att allt ser normalt ut. Han tittar bland annat om det droppat olja eller om upphängningar vibrerat loss. Säkerhetsventilerna är märkta med en stansad bricka från föregående besiktning. De har även en tillverkningsskylt samt CE-märkning. Om trycket skulle öka och andra säkerhetsanordningar inte fungerar ser säkerhetsventilen till att som sista utväg släppa ut köldmediet utomhus. Ofta är säkerhetsventilerna monterade parvis på ett växelventilställ. Kontrollen kan därför ske utan att man måste stänga av aggregatet. Om det inte finns ett växelventilställ måste anläggningen/ aggregatet stängas av och kylmontören får tömma systemet. Kylteknikern demonterar ena säkerhetsventilen. Roland Lehtonen ansluter sedan den till sin utrustning. Trycksättningen sker med luft eller kvävgas. Trycket ökas successivt till dess att ventilen öppnar. Ibland kan det komma en knall då den öppnar. Öppningstrycket varierar beroende på köldmedium. 20–30 bar är typiskt på högtryckssidan och på lågtryckssidan är det 13–16 bar. Om ventilen inte öppnar på rätt tryck, så justeras den, om det går.

Ibland krävs det mer än bara justering. Då måste ventilen tas isär och göras ren. I vissa fall räcker inte det, då måste ventilen renoveras eller bytas. Orsaken kan vara korrosion, slitage eller smuts.

– Det är ofta som en ventil inte löser ut på rätt tryck och måste justeras, säger Roland. Han kontrollerar även med en såpfilm att ventilen är tät ända upp till öppningstrycket. Om allt är okej blir ventilen godkänd och plomberas (öppningstryck, år och månad stansas i brickan). Sedankontrolleras resten av säkerhetsventilerna på samma sätt.

Tryckvakterna ska också testas. De är till för att stänga av aggregatet innan säkerhetsventilerna öppnar. Roland kopplar in sin kontrollmanometer till kretsen som ska provas. Kylteknikern påverkar aggregatet så att tryckvakten löser ut.

Nu är besiktningen klar. Anläggningen märks med ett nytt ”årsmärke”. Roland plockar ihop sin utrustning. Åter på kontoret registrerar Roland Lehtonen detta i besiktningsregistret och utfärdar ett besiktningsintyg. Detta skickas till anläggningsägaren. Intyget ska kunna visas upp om Arbetsmiljöverket hälsar på.

4 råd till kylanläggningsägare:

1. Gör kylanläggningen servicevänlig, då reduceras kostnaderna för underhåll och kontroll.

2. Använd säkerhetsventiler av god kvalitet som går att justera och renovera.

3. Se till att det finns ett växelställ så att säkerhetsventilen går att demontera utan att stoppa anläggningen.

4. Tänk på att CE-märkta kylaggregat oftast inte kräver installationsbesiktning. De blir därför inte alltid registrerade i något besiktningsregister. Detta kan göra att den återkommande besiktningen enlig AFS 2005:3 inte blir gjord.