Idag har många svetsande företag det tufft. Priskonkurrensen är stenhård och många tvingas lägga ned eller sälja. Men med toppklass på verksamhet och kundrelationer kan företaget växa och vara konkurrenskraftigt.

Hans Lohrdèn, Vd på Svets & Plåtarbeten Borlänge

En toppresterande svetsverkstad kan jämföras med ett racingteam i bilvärlden. Föraren (svetsaren, operaratören) är i toppklass. Bilen (svetsutrustningen & WPS) är i toppskick. Serviceteamet (svetsorganisationen) skall ha rätt verktyg och kompetens för uppgiften.

För det första är svetsarna & svetsoperatörer har godkända svetsarprövningar. Förlängningar av svetsarprövningar görs på ett korrekt sätt av svetsansvarig. Vid tveksamheter reds problemet ut av svetsansvarig. Detta kan leda till kompletterande utbildning och omcertifiering. Detta är ett av de viktigaste momenten man har som svetsansvarig att ha kvalificerade svetsare i produktionen.

Vid varje fullt mekaniserad och automatiserad svetsning är operatören certifierad för just den stationen. Allt arbete i svetsstationen sker alltid av certifierad operatör.

Slutsats: Här finns det inga genvägar

För det andra utförs allt svetsarbete efter kvalificerade WPSer som är kvalificerade genom svetsprocedurkontroll efter någon  av standards  EN 15610, EN 15611, EN 15612, EN 15613. Vilken standard man väljer är helt beroende av kravbilden i det regelverk som gäller för svetsarbetet ex EN 1090, PED, kärnkraft, järnväg etc..

Grundtanken med systemet är att metallurgiskt ”enkel” svetsning är lika med enkel procedurkvalificering och vid metallurgiskt ”svår” mer komplicerad procedurkvalificering.

Slutsats: kvalificera svetsarbetet med bra WPSer, det är ett omfattande arbete men en av hörnstenarna till hög produktivitet.

För det tredje har den person som leder svetsorganisationen, svetsansvarig, rätt kompetens för att kunna leda och utveckla svetsarbetet på sitt företag. Kompetens kravet på svetsansvarig är helt beroende av hur företagets svetsproduktion ser ut . Vissa kunder kräver en viss kompetens och ibland ställer regelverk en kravbild på den svetsansvarige.

I standarden  EN 3834 ” Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material” ges en bra vägledning till kvalitetsstyrning av svetsarbetet, och standarden är idag för det mesta ett krav.

Slutsats: många tillverkande företag inser inte hur viktiga svetsfrågor är.

För det fjärde är all svetsutrustning modern och underhålls på ett för varje utrustning optimalt sätt. Ansvaret för den dagliga skötseln ligger hos svetsaren/operatören.

Slutsats: underhåll utrustningen väl

För det femte registreras alla avvikelser vid svetsarbeten och utreds på ett bra sätt. Signalerna som kommer från avvikelsehanteringen är mycket värdefulla verktyg för att ständigt förbättra sig och ta tag i problemområden på ett för alla bra sätt.

Slutsats: det som låter negativt är kanske det bästa verktyget för att ständigt förbättra sig.

En toppresterande svetsverkstad jobbar nära sina kunder och hjälper sina kunder att ställa rätt krav. De har bra säljare som nätverkar, går på branschträffar, läser branschtidningarna, går utbildningar i nya regelverk och har en tät relation med kunder och kundämnen. Det finns fortfarande många beställare som inte ställer krav på att stålkonstruktioner skall vara CE-märkta trots lagkravet.

Svets & Plåtarbeten i Borlänge har fem anställda och svetsar stålkonstruktioner. Det är ett familjeföretag med fem anställda. Deras kunder är stora byggföretag. Det var dessa kunder som krävde certifiering. De hade tidigare inte några skrivna rutiner, det fungerade bra ändå. Hans Lohrdèn (VD) hade innan ingen speciell kunskap om EN 1090, så han tog hjälp av FORCE Technology för att ta fram en svetshandbok.

De är idag certifierade enligt EN 1090-1 och  ISO 3834-3. Det var jobbigt i början, säger VD Hans Lohrdèn, som också är svetsansvarig. Innan hade vi allt i huvudet. Nu är det ordning, lönsamt och roligt! Men det tog tid i början, man måste jobba in sig. Tag hjälp och bygg systemet enkelt, är Hans bästa tips.

-Många konstruktörer vet inget, säger Hans. De ställer fel krav på ritningarna. Gå igenom ritningsunderlaget innan start så att jobbet blir väl förberett, det kan vara lönsamt för alla inblandade. Ibland är kraven överdrivna och kostar bara pengar. Hade vi inte haft certifieringen hade vi fått lägga ner, säger Hans

Bergkvist Svets o Mek (BSM) i Borlänge, ”Stålmännen från Dalarna”, har också certifierat sig. De omsätter cirka 100 miljoner kronor har 70 anställda. De möter ofta okunnighet från kommunala beställare vad gäller svetsade konstruktioner.  På den stora verkstaden är det verkligen ordning och reda och VD Tom Teneberg jobbar hårt för att få in mer säljtänk.

Tom Teneberg VD på BSM AB

De bestämde sig för att införa ISO 3834, Kvalitetskrav för smältsvetsning av metalliska material, för några år sedan. Det är lättare att jobba nu, menar Tobias Fridberg som är svetsansvarig. Sikta gärna lite högre i början och hitta rätt nivå sen, menar han. Och framförallt, var inte rädd, det är bara att köra igång och avsätt mycket tid till information till de anställda! Tobias är riktig nöjd med att vara där de är. -Vi har fått in ett bra flyt, säger han.

Den stora utmaningen under certifieringsarbetet var på administrationen och inte i produktionen, EN 1090 är egentligen enklare än BSK men ingen följde BSK, säger Tobias Fridberg, svetsansvarig på BSM. –Avsätt mycket tid till intern information, , menar Tobias.

Varför så krångligt med nya regelverk?
Många upplever att regelverken är krångliga. Och så kan det vara till en början men det gäller att anpassa systemet till den egna verksamheten och inte bygga det större än nödvändigt. Att ta hjälp av en erfaren konsult kan vara väl investerade pengar. Och det är jobbigt i början, men alla vi träffat vittnar om att fördelarna överväger stort när systemet väl är på plats.

Problemet är att så många har svetsat så länge utan några speciella krav, trots att det europeiska regelverket infördes i Sverige för 15 år sedan. Länder som Spanien och Portugal har hunnit mycket längre än oss. Dessutom finns det en kulturellt betingad ovilja till tredjepartskontroll, menar Göran Lager på FORCE Technology.

Därför upplever svetsföretag att steget är stor för att komma ikapp. Men i praktiken är det en förutsättning för att kunna fortsätta sin verksamhet. Rollen som svetsansvarig måste lyftas hela vägen till ägarna och styrelsen. För små familjeföretag kan ägaren själv vara svetsansvarig! Nyckelfrågan är dock att svetsansvarig har rätt kompetens.

Varför är inköpare så okunniga?

Även inköpare har specifika krav på svetsarbeten. Och hos kommunala beställare är okunskapen fortfarande jättelik. Det har inte varit fokus på specifika krav. Säljare och marknadsutvecklare på svetsföretag skulle kunna göra mycket mer för att utbilda och upplysa inköpare om vilka krav de skall ställa.

Konkurrenskraften skapas genom att sätta igång, och tag hjälp! Ägare, styrelser och ledningar i svetsande företag måste inse detta, annars kommer företaget inte att finnas kvar om fem år.
Detta är en utökad version av en svetsartikel publicerad i tidningen Verkstäderna, november 2015,
Tomas Tränkner.