Kundernas krav på svetsande företag har ändrats mycket de senaste åren.

Men det som verkar vara ett oövervinnerligt problem kan lösas enkelt genom en uppstyrning av dokumentationen. Tidigare har kunderna inte ställt så specifika krav och det räckte med att göra ett bra jobb. Idag räcker inte det, kunderna har lärt sig att ställa krav och frågor.

Många är chockade och ser med oro på hur de skall klara av alla nya krav. Det skall finnas svetsansvarig, kvalitetssystem, svetsprotokoll och certifikat…, listan kan göras lång. Men utmaningen behöver inte vara så stor som den först verkar, menar Göran Lager, som ägnat en stor del av sitt liv till regelverk inom svetsning. 

– Egentligen är det ganska lätt att kvalificera sig för de nya reglerna. De flesta svetsande företag har redan det mesta på plats. Det finns väl fungerande rutiner och kompetenta yrkesutövare. Det behövs bara en uppstyrning av dokumentationen, menar Göran Lager. 

Tre hörnstenar 

Lösningen är att sätta igång och ta itu med den kravbild som ställs. Det finns exempel på firmor som nästan var beredda att lägga ner verksamheten. Men när de väl tagit tag i kravbilden så är de rätt nöjda, och känner att det arbete som krävdes var rätt så hanterbart. Det enda som behövs är lite hjälp utifrån. 

Grunden för all svetsande verksamhet är standarden ISO 3834. Den anger kvalitetskrav för tillverkning av svetsade produkter och konstruktioner. ISO 3834 ingår i regelverk för byggbranschen (EN 1090), tryckbärande anordningar (PED), Trafikverket (BVS 524.20) och inom kärnkraften. 

Många företag väljer att certifiera sig enligt ISO 3834, för att kravbilden är sådan. Andra väljer att endast leva efter standarden utan certifiering. De tre hörnstenarna i kravbilden är tillsyn vid svetsning, svetsprocedurkvalificering och svetsarprövning. 

Tillsyn vid svetsning omfattar all svetsning och svetsanknuten verksamhet, före, under och efter svetsning. Den (eller de) svetsansvariga är nyckeln i detta. Om möjligt bör denna person (eller personer) vara anställd i företaget och inte konsult. Då stannar och utvecklas kompetensen i företaget.
Tillsyn vid svetsning beskrivs i standarden ISO 14731. Där ingår även svetsansvarig som ”person som är ansvarig och kompetent att utföra tillsyn vid svetsning”. I vissa fall finns krav på att svetsansvarig har en viss utbildning (IWS, IWT eller IWE). Tillsynen omfattar i praktiken allt; att procedurer är kvalificerade, att personal har rätt kompetens, kontroll genom övervakning och bedömning. 

I förekommande fall utförs mätning eller provning med kompetent kontroll- och provningspersonal. Personal som utför oförstörande provning skall vara kvalificerade enligt ISO 9712 (principer för kvalificering och certifiering av ofp-tekniker). Allt som svetsas skall kontrolleras visuellt av svetsaren till exempel enligt ISO 5817. 

Svetsprocedurer är ett förlopp som ska följas för att göra en svets. Detta förlopp måste verifieras, som innebär att svetsförbandets egenskaper kvalificeras där bland annat svetsmetod och tillsatsmaterial definieras. Det är alltid det svetsande företaget som ansvarar för kvalificeringen av en svetsprocedur. 

WPS (svetsdatablad) är ett dokument som har kvalificerats och som innehåller erforderliga parametrar från svetsproceduren som säkerställer repeterbarhet under produktion. För enklare stålkvaliteter i EN 1090 kan man använda sig av ISO 15612 för att kvalificera WPS för sin egen produktion, men det krävs att tillverkaren har ett kvalitetssystem och en kompetent svetsansvarig. 

För både normala och omfattande kvalitetskrav gäller enligt ISO 3834. Kvalificeringen skall övervakas av en granskare, som kan vara ett tredjepartsorgan. En svetsprocedurkontroll börjar med att en preliminär WPS (pWPS) upprättas enligt ISO 15609. 

Ett provstycke svetsas upp under övervakning av en granskare (kan vara tredjepartsorgan) som mäter och noterar alla svetsparametrar. Sedan skickas provstycket på analys (förstörande och icke förstörande provning) till exempel hos ett ackrediterat labb. 

Resultaten rapporteras sedan i ett protokoll från kvalificeringen, WPQR. Från detta dokument kan sedan kvalificerade svetsdatablad, WPS’er, upprättas. Svetsarprövning är ett sätt att verifiera sin yrkesskicklighet, något som alla svetsare och svetsoperatörer måste göra. 

Allt fler branscher har gått över till svetsarprövning enligt EN 287/ISO 9606 t.ex. Arbetsmiljöverket, Boverket, Strålsäkerhetsmyndigheten och Trafikverket. 

Fundera på om ni skall låta ett ackrediterat tredjepartsorgan utföra svetsarprövningen. Kostnaden för den som utför granskningen av svetsarprövningar, enligt tredjepartskontroll eller som egenkontroll, är i de flesta fall densamma för företaget. 

Svetsarprövning kan göras enligt EN 287/ISO 9606 (EN 1418/ISO 14732 för operatörer) med en kompetent granskare, som kan vara intern eller ett tredjepartsorgan. Personcertifieringen görs genom en svetsarprövning som utförs enligt en WPS. Certifikatet är personligt och gäller i två år under vissa förutsättningar. 
Sveriges svetsande industri behöver inte vara så orolig för konkurrens, menar Göran Lager. Det kommer alltid finnas behov av serviceinriktade lokala företag, stora som små. 

Görans bästa tips för att lyckas med de nya kraven 

  • När du räknar på jobb – delegera offertarbetet ut till produktionen på golvet så långt det går 
  • Satsa på en utbildning för den som är svetsansvarig, antingen IW utbildning eller kurs i Svetssakkunnig 
  • Utbilda alla svetsare i visuell kontroll. Det sparar massor med tid och pengar i kvalitetsarbetet 
  • Ta hjälp av en kunnig svetskonsult i uppstartsfasen 
  • Lägg inte ut för mycket på konsulter – gör så mycket av arbetet själv, då stannar kunskapen i företaget 
  • Se de nya svetskraven som en tillgång – utnyttja dem och du kommer se fördelarna 
Av Tomas Tränkner

Artikeln har även publicerats i tidningen Fogningsteknik nr 2, 2015.